100810: Mås - Ullevi Boys
10 augusti Mås – Ullevi Boys 2-1 (2-1, 0-0)
Korpvallen plan 6 - 1745
Höstpremiären brukar alltid vara en skakig tillställning, framförallt då sommaruppehållets träning sällan brukar vara inriktad på att bli en bättre fotbollsspelare. Jag själv är verkligen inget undantag. Men på något sätt verkar det som att vi fått ihop det ganska bra ändå. En stor anledning tror jag är att vi ställde upp med ett väldigt ordinarie lag den här gången – endast två inhoppare, vilket bara skett i årets två inledande matcher (6-1 och 1-1). Att sedan de två inhopparna som var med, Andy och Rebbo, tillsammans har tretton matcher gör ju inte saken sämre. De kan knappast ens kallas reserver längre. Ullevi Boys, även kända som korpens true seniorer, stod för motståndet.
Korpvallen hade mått bra av den senaste tidens regnande och ihop med solen, fick matchen en riktigt trevlig inramning. Vår inledning var dock mindre trevlig för våra motståndare. En riktigt chocköppning blev det! Efter ett klassiskt mönsteranfall där Fredrik Elvåker passade fram till Samuel, som avslutade med ett fint skott in i mål, stod motståndarna handfallna. Och vi fortsatte vårt fina spel, vilket ledde till ytterligare ett mål. Även detta efter pass av Fredrik Elvåker. Denna gång var det Robert som stod för avslutet.
Sen föll det ihop lite lätt. Vi tappade markeringar, var för flata i närkamper, och dåliga i avsluten. Motståndarna fick också ett reduceringsmål. 2-1 i halvlek kändes på det hela rätt så rättvist.
Vi inledde andra halvlek som vi avslutat den första. Som tur var ledde det inte till några baklängesmål. Tur är rätt ord, om man ser till min egen bortschabbling i försvaret. Motståndaren fick ett öppet läge från tre meters håll, och fick även ett klassiskt fall av övertändning, och sköt över. Johan gjorde en strålande insats idag och räddade oss ett par gånger.
Det bästa med den här matchen var ändå att vi lyckades resa oss från den taskiga mitt-perioden. För många gånger i år (och tidigare år också, för den delen) har vi mer eller mindre rasat ihop mot slutet. Idag var vi riktigt starka mot slutet. Jonas och Henrik i försvaret var helt omutliga, och det märktes att Ullevi Boys började bli frustrerade. Det hade de inget för, och vi fullföljde 2-1 till slutet. En av årets skönaste matcher!
Fördelningen av målskyttet innebär även att det är helt jämnt mellan Samuel och Robert. Båda står på fem mål inför den sista seriematchen på tisdag. När det gäller flest matcher spelade leder jag på nio stycken följd av Johan, Jonas, Samuel och Rebbo på åtta.
Laguppställningen såg ut enligt följande (mål inom parantes):
1 Andreas Andersson
2 Henrik Lindqvist
3 Fredrik Elvåker
4 Robert Karlsson 1
5 Johan Hennings
6 Fredrik Eskilsson
7 Samuel Hilberts 1
8 Jonas Blom
9 Andy Kvick (r)
10 Reboar Shahabi (r)
The return of Köksbloggen
Vi håller på med köket. Jag vet inte om det är mest rättvisande att säga 'igen' eller 'fortfarande'. Men hallen är täckt av papp, det är spackel på väggarna, färgburkar i stort sett i hela köket, diverse verktyg överallt, ett tunt lager av damm på det mesta, och en myriad av penslar. Också det överallt.
Det är nästan jobbigt att prata om det, och det är ytterst sällan jag själv tar upp det. Men men, när hösten blivit höst på riktigt och E tagit sig upp över 20-strecket, där någonstans ska det fan vara klart.
Det är nästan jobbigt att prata om det, och det är ytterst sällan jag själv tar upp det. Men men, när hösten blivit höst på riktigt och E tagit sig upp över 20-strecket, där någonstans ska det fan vara klart.
Norrköping ikväll
Börjar få en riktigt trevlig svit nu med IFK Norrköping-matcher. I och för sig kan jag knappast räknas som någon stammis. Men ändå.
Assyriska förra året: 5-1
Hammarby borta: 3-2
Och ikväll Hammarby igen. Och ny vinst. 1-0 efter en något tveksam straff. Men på det hela en väldigt trevlig kväll uppe i norr. Av inför-upploppet såg vi ingenting, utan åt kebab istället. Det är står helt klart att de inte är i närheten av Linköpings variant.
Assyriska förra året: 5-1
Hammarby borta: 3-2
Och ikväll Hammarby igen. Och ny vinst. 1-0 efter en något tveksam straff. Men på det hela en väldigt trevlig kväll uppe i norr. Av inför-upploppet såg vi ingenting, utan åt kebab istället. Det är står helt klart att de inte är i närheten av Linköpings variant.
Inför oväder
Nästan lite Independence Day-känsla här för en kvart sen...
Redemption Song
Läser "Redemption Song". Joe Strummer-biografi. Än så länge är den väldigt rockboksklichéig. Småstrulig uppväxt, lite död, lite knark, lite sex. Och lite musik inklämd där emellan. Men jag har å andra sidan inte kommit längre än att Clash fortfarande är mindre än ett embryo, så det bör väl bli bättre framöver.
Arvikafestivalen 2010 - den långa versionen
Min publicerade version finns här:
Ovanligt trevligt i Arvika
Den långa är längre. Och med bilder:
Äntrade Arvika till tonerna av Timo Räisänen. Utanför bilen. Innanför var det med all säkerhet "Roscoe". Sommarens låt.
Efter lite normal halvförvirring tog vi oss in till ett helvetiskt kvavt festivalområde, och vår första spelning; Johnossi. Skadat bra, även om nämnda kvavhet "tvingade" in oss i öltältet bredvid. Tält förresten, vi övergav planerna på att sätta upp vårt eget rätt snart efter att vi kommit till parkeringen. Så, det blev att bilcampa. Lagom mysigt läge mellan en fabrik - modell öst - och lite skog och ett värmländskt fält.
På vägen ut tog vi en titt på Juliette Lewis på största scenen. Där passade hon sisådär. En svettig Platenskällare hemma i Linköping var en mer lämplig inramning. Minst sagt. Vi gick vidare. Bort mot bilen. Vin och uppblåsning av luftmadrasser, innan vi gick tillbaka för en bit skitstark taco, och [Ingenting] i tältet. Hamnade åter i ett öltält. Nu med några ärkevärmlänningar som bordskamrater. Pratade och fick se en bild på Pölsa. Regina Spektor i bakgrunden. Helt ok. Sen en minisväng till tältet igen och Robyn. Lämnade och gick mot Kent på stora scenen. Ok igen, men de kan nog aldrig bli mer än så för mig.
Att sova på luftmadrass i bil kan vara en rätt jobbig
(ljudlig)
historia.
Torsdagens snyggaste väska
Delar av Kents publik fick spärras in
Vår campinggranne, fabriken
Inledde fredagen med att inte göra någonting alls. Tog en sväng till campingen och konstaterade att vi nog gjort rätt val som bodde i bilen. La oss ner och halvdäckade på gräset.
In på området för en skvätt Deportees, följt av någon sorts standup på den obligatoriska "perfomande-scenen". Typ. Men rätt kul (DIVERSE GODSAKER!). Sen slapp vid bilen, innan Markus Krunegård äntrade stora scenen. Förmodligen en av de gladaste spelningarna. Därefter Göteborgskt svårmod á la Hästpojken. Skitbra. Och "Ett bättre djur" är kanske årets tredje bästa låt. Klämde in Takida, följt av Dennis Lyxzén och Invasionen, innan det blev obligatorisk återhämtning vid bilen.
Återvände till In Flames. Som självklart inte kunde låta bli att låta bli att spela en endaste liten sketen låt från sina fyra första skivor. Dumma dem. Fortfarande en skitbra spelning, men jag tjatade nog rätt rejält på hemvägen om just de där fyra första skivorna.
Somnade till Miike Snows "Animal".
Att sova på liggunderlag i bil kan vara en rätt jobbig
(hård)
upplevelse.
Markus Krunegård
Kvällsmat. Gjorde ett bra intryck på langos-försäljaren. Eller nåt.
Lördagen så. Tack vare bilkörning en 100% nykter historia. Och enormt regnig. Som tur var var de två första spelningarna vi skulle på inne i Apollo-tältet. Alltså hyfsat torrt. Oskar Linnros först - snyggt, och sen Hypocrisy - hårt.
(Warpath!)
Därefter slappande i bilen, som mynnade ut i sömn. Och till slut ett beslut att försöka undkomma leran och ta sig upp från parkeringen. Efter att ha fått hjälp från tre festivalveteraner, och två Arvikaveteraner kom vi upp. Jävlar vilken tur, kan man sammanfatta det med. När vi senare lämnade själva festivalområdet möttes vi av beskedet "parkeringen stängd" på grund av lera.
Såg Volbeat innan vi gick tillbaka för att nattpreppa bilen.
Sen kom Pete Doherty.
Och jag log säkert lite fånigt åt hur jäkla bra det var. Tredje gången för mig. I och med efterspelet med Pete sittande vid scenkanten i en halvtimme efter spelningens slut, landar den på andra plats i konstighet av de tre.
Att sova på liggunderlag i bil två nätter i rad kan vara en jäkligt jobbig
(skitjobbig)
upplevelse.
Mycket regn blev det
Tägtot
Besegrade leran
Babyshambles
Lämnade Arvika vid sjutiden på söndagsmorgonen. Sen följde en lång roadtrip fylld av The Clash, Roscoe och Thåström.
På det hela en mycket trevlig festival!
Ovanligt trevligt i Arvika
Den långa är längre. Och med bilder:
Äntrade Arvika till tonerna av Timo Räisänen. Utanför bilen. Innanför var det med all säkerhet "Roscoe". Sommarens låt.
Efter lite normal halvförvirring tog vi oss in till ett helvetiskt kvavt festivalområde, och vår första spelning; Johnossi. Skadat bra, även om nämnda kvavhet "tvingade" in oss i öltältet bredvid. Tält förresten, vi övergav planerna på att sätta upp vårt eget rätt snart efter att vi kommit till parkeringen. Så, det blev att bilcampa. Lagom mysigt läge mellan en fabrik - modell öst - och lite skog och ett värmländskt fält.
På vägen ut tog vi en titt på Juliette Lewis på största scenen. Där passade hon sisådär. En svettig Platenskällare hemma i Linköping var en mer lämplig inramning. Minst sagt. Vi gick vidare. Bort mot bilen. Vin och uppblåsning av luftmadrasser, innan vi gick tillbaka för en bit skitstark taco, och [Ingenting] i tältet. Hamnade åter i ett öltält. Nu med några ärkevärmlänningar som bordskamrater. Pratade och fick se en bild på Pölsa. Regina Spektor i bakgrunden. Helt ok. Sen en minisväng till tältet igen och Robyn. Lämnade och gick mot Kent på stora scenen. Ok igen, men de kan nog aldrig bli mer än så för mig.
Att sova på luftmadrass i bil kan vara en rätt jobbig
(ljudlig)
historia.
Torsdagens snyggaste väska
Delar av Kents publik fick spärras in
Vår campinggranne, fabriken
Inledde fredagen med att inte göra någonting alls. Tog en sväng till campingen och konstaterade att vi nog gjort rätt val som bodde i bilen. La oss ner och halvdäckade på gräset.
In på området för en skvätt Deportees, följt av någon sorts standup på den obligatoriska "perfomande-scenen". Typ. Men rätt kul (DIVERSE GODSAKER!). Sen slapp vid bilen, innan Markus Krunegård äntrade stora scenen. Förmodligen en av de gladaste spelningarna. Därefter Göteborgskt svårmod á la Hästpojken. Skitbra. Och "Ett bättre djur" är kanske årets tredje bästa låt. Klämde in Takida, följt av Dennis Lyxzén och Invasionen, innan det blev obligatorisk återhämtning vid bilen.
Återvände till In Flames. Som självklart inte kunde låta bli att låta bli att spela en endaste liten sketen låt från sina fyra första skivor. Dumma dem. Fortfarande en skitbra spelning, men jag tjatade nog rätt rejält på hemvägen om just de där fyra första skivorna.
Somnade till Miike Snows "Animal".
Att sova på liggunderlag i bil kan vara en rätt jobbig
(hård)
upplevelse.
Markus Krunegård
Kvällsmat. Gjorde ett bra intryck på langos-försäljaren. Eller nåt.
Lördagen så. Tack vare bilkörning en 100% nykter historia. Och enormt regnig. Som tur var var de två första spelningarna vi skulle på inne i Apollo-tältet. Alltså hyfsat torrt. Oskar Linnros först - snyggt, och sen Hypocrisy - hårt.
(Warpath!)
Därefter slappande i bilen, som mynnade ut i sömn. Och till slut ett beslut att försöka undkomma leran och ta sig upp från parkeringen. Efter att ha fått hjälp från tre festivalveteraner, och två Arvikaveteraner kom vi upp. Jävlar vilken tur, kan man sammanfatta det med. När vi senare lämnade själva festivalområdet möttes vi av beskedet "parkeringen stängd" på grund av lera.
Såg Volbeat innan vi gick tillbaka för att nattpreppa bilen.
Sen kom Pete Doherty.
Och jag log säkert lite fånigt åt hur jäkla bra det var. Tredje gången för mig. I och med efterspelet med Pete sittande vid scenkanten i en halvtimme efter spelningens slut, landar den på andra plats i konstighet av de tre.
Att sova på liggunderlag i bil två nätter i rad kan vara en jäkligt jobbig
(skitjobbig)
upplevelse.
Mycket regn blev det
Tägtot
Besegrade leran
Babyshambles
Lämnade Arvika vid sjutiden på söndagsmorgonen. Sen följde en lång roadtrip fylld av The Clash, Roscoe och Thåström.
På det hela en mycket trevlig festival!
Metaltown 2010
Här är den, den något oförfinade, något oavkortade versionen av Metaltown 2010. Den klara versionen finns i dagens Corren. Dock inte på nätet än. Lite varning kanske behövs, då det är osammanhängande, upprepningar, oklarheter och annat strunt.
fredag förmiddag
Bilresan ner. Blandat Rammstein, Jack Daniels och telefonsamtal.
I ett av kungligt bröllop-infekterat Sverige är GBG en fristad denna helg. En varierande publik, från den mest äkta hårdrocksfanatikern, via några punkare som blev kvar från torsdagens West Coast Riot, till mäklare och bankmän i 50-årsåldern. De två sistnämnda var nog kanske inte så många fler än just två, men ändå.
Eftermiddag på Avalon.
Öl, räkmacka och två liter skum. Och en uppsättning flaskor Rosé.
In på området. Skåningar i öltält.
Niles Egypten-metal i bakgrunden. Samspelar med skånska överåriga rockers. I slutändan visar de sig ändå vara smålänningar. Trots mitt tjat.
De eviga, meningslösa diskussionerna om vilket som är världens bästa band, välrldens bästa konsert, världens bästa gitarrist, eller bara världens bästa i allmänhet.
Handstil som fonetisk skånska.
Diskussioner om vilket landskap som är mest metal. Och vårt Östergötland ligger bra till med Witchery på lördagen. Även om J bara är en del av bandet räcker det långt.
Blandningen av publik lite av tjusningen. Evighetslånga jävla köer till bajamajor. Nile brölar på. Taskig organisation, men det kanske bara är festival.
Sabaton
Krigsheavy-metal. Perfekt uppvärmning inför Rammstein. Att känna asfalt gunga är jäkligt köttigt. Bättre betyg kan ett festivalband knappt få. Sabaton verkar överlyckliga över att befinna sig på denna scen. Att de är tillräckligt stora - det finns det inga tvivel kring.
Rammstein revanscherar Tysklands förlust i fotbolls-VM. Det de tyska idrottsmännen inte mäktat med, det fullständigt krossade Rammstein hela Västkusten med. Är publiken här för att se Rammstein eller är de här av den klassiska icke-anledningen; att det är ett spektakel som alla ser för att alla ska se bandet? Hursomhelst. Rammstein är dock inte fullt så övertygande förkrossande som man kan hoppas. Rammstein behöver inte vara så bra som många av sina kollegor. De är ändå sevärda. Orättvist? Nja, de klarar ju av helheten. "Du Hast" har en inneboende kraft som gör den till en av musikens odödliga klassiker.
Rammstein tar revansch för den snöpliga VM-förlusten mot Serbien. Du Hast får allsång. Mäktigt på tyska.
Rammstein för en lönlös kamp mot den tilltagande kyliga juni-natten. När ska alla svenskar lära sig att det i stort sett aldrig blir varmt på natten? Ungefär lika stor chans som ett hårdrocksfan har att bli av med sin övertygelse.
Konfetti i sådana mängder att... Bestämmer mig för att skriva en oavkortad version av Metaltown.
1 Rammlieb
2
3 Der Tier Must Sterben
4 Keine Lust
5 Feuer Frei - med överdåd av pyro
6 7 8 9 10
11 Benzin
12 Links
13 Du Hast
14
Extranummer
15 Sonne
Spårvagn genom Göteborgsnatten. Slagsmål på Avenyn. Poliser där. Av vid Wawrinskys Plats.
Vaknar till ett grådaskigt Göteborg.
Bandet med mest Linköping-kopplingar, Witchery, har en något otacksam uppgift som ett av de första banden under lördagen. Ungefär vid samma tidpunkt som det kungliga bröloppet äger rum, gör festivalens mesta Linköpingsband sitt bästa för att göra Göteborgseftermiddagen lite mer ond. Tyvärr är det lite glest bland publiken. Urklassisk thrash. Withcery har gått från sidoprojekt till svensk metals mesta supergrupp. Sångaren försöker verkligen elda upp publiken. Går sådär. Sen är det först spelningen för dem på åtta år.
Werewolves
The God Who Fell From Earth
A Winning...
The Reaper
Tillbaka till stan. Öl på Soho. Mer än öl. Dragen lax och Göteborg Nord.
LG Petrov gör ett bejublat framträdande med Amon Amarth.
[här följer ett parti där några snott blocket...] In god weeee trust, an in t god // Skärhamn é bäst... Se till och besök det på semestern! // En fin kVäLl! jag hiLLar DEj [här snor jag tillbaka blocket]
Dark Tranquility på en helt underdimensionerad scen. De följs dessutom av Hatebreed, som lätt hade knäckt en betydligt större scen.
Bullet For My Valentine
Bullet For My Valentine revanscherar även de sina landsmäns povra insats i Sydafrika.
1 Your Betrayal
2 Fe...
3 Waking the Demon
4 Tears Don't Fall
5 Four Words to Choke Upon
The Last Fight
Say Goodbye
Scream, Aim, Fire
Hatebreed
1 In Ashes They Shall Reap
2 Hands of a Dying Man
3 Merciless Time
4 ??
5 To the Threshold
6 Proven
7 Straight to Your Face
8 Last Breath
9 Never Letting Go
10 Before Dishonor
In Flames
In Flames nästan lika snygga som Rammstein kvällen innan.
Bullet Ride
Pinball Map
Satellites & Astro
Lördagskvällen gick i den amerikanska muskelmetallens tecken. Är mycket muskler, och metal-broderskap
fredag förmiddag
Bilresan ner. Blandat Rammstein, Jack Daniels och telefonsamtal.
I ett av kungligt bröllop-infekterat Sverige är GBG en fristad denna helg. En varierande publik, från den mest äkta hårdrocksfanatikern, via några punkare som blev kvar från torsdagens West Coast Riot, till mäklare och bankmän i 50-årsåldern. De två sistnämnda var nog kanske inte så många fler än just två, men ändå.
Eftermiddag på Avalon.
Öl, räkmacka och två liter skum. Och en uppsättning flaskor Rosé.
In på området. Skåningar i öltält.
Niles Egypten-metal i bakgrunden. Samspelar med skånska överåriga rockers. I slutändan visar de sig ändå vara smålänningar. Trots mitt tjat.
De eviga, meningslösa diskussionerna om vilket som är världens bästa band, välrldens bästa konsert, världens bästa gitarrist, eller bara världens bästa i allmänhet.
Handstil som fonetisk skånska.
Diskussioner om vilket landskap som är mest metal. Och vårt Östergötland ligger bra till med Witchery på lördagen. Även om J bara är en del av bandet räcker det långt.
Blandningen av publik lite av tjusningen. Evighetslånga jävla köer till bajamajor. Nile brölar på. Taskig organisation, men det kanske bara är festival.
Sabaton
Krigsheavy-metal. Perfekt uppvärmning inför Rammstein. Att känna asfalt gunga är jäkligt köttigt. Bättre betyg kan ett festivalband knappt få. Sabaton verkar överlyckliga över att befinna sig på denna scen. Att de är tillräckligt stora - det finns det inga tvivel kring.
Rammstein revanscherar Tysklands förlust i fotbolls-VM. Det de tyska idrottsmännen inte mäktat med, det fullständigt krossade Rammstein hela Västkusten med. Är publiken här för att se Rammstein eller är de här av den klassiska icke-anledningen; att det är ett spektakel som alla ser för att alla ska se bandet? Hursomhelst. Rammstein är dock inte fullt så övertygande förkrossande som man kan hoppas. Rammstein behöver inte vara så bra som många av sina kollegor. De är ändå sevärda. Orättvist? Nja, de klarar ju av helheten. "Du Hast" har en inneboende kraft som gör den till en av musikens odödliga klassiker.
Rammstein tar revansch för den snöpliga VM-förlusten mot Serbien. Du Hast får allsång. Mäktigt på tyska.
Rammstein för en lönlös kamp mot den tilltagande kyliga juni-natten. När ska alla svenskar lära sig att det i stort sett aldrig blir varmt på natten? Ungefär lika stor chans som ett hårdrocksfan har att bli av med sin övertygelse.
Konfetti i sådana mängder att... Bestämmer mig för att skriva en oavkortad version av Metaltown.
1 Rammlieb
2
3 Der Tier Must Sterben
4 Keine Lust
5 Feuer Frei - med överdåd av pyro
6 7 8 9 10
11 Benzin
12 Links
13 Du Hast
14
Extranummer
15 Sonne
Spårvagn genom Göteborgsnatten. Slagsmål på Avenyn. Poliser där. Av vid Wawrinskys Plats.
Vaknar till ett grådaskigt Göteborg.
Bandet med mest Linköping-kopplingar, Witchery, har en något otacksam uppgift som ett av de första banden under lördagen. Ungefär vid samma tidpunkt som det kungliga bröloppet äger rum, gör festivalens mesta Linköpingsband sitt bästa för att göra Göteborgseftermiddagen lite mer ond. Tyvärr är det lite glest bland publiken. Urklassisk thrash. Withcery har gått från sidoprojekt till svensk metals mesta supergrupp. Sångaren försöker verkligen elda upp publiken. Går sådär. Sen är det först spelningen för dem på åtta år.
Werewolves
The God Who Fell From Earth
A Winning...
The Reaper
Tillbaka till stan. Öl på Soho. Mer än öl. Dragen lax och Göteborg Nord.
LG Petrov gör ett bejublat framträdande med Amon Amarth.
[här följer ett parti där några snott blocket...] In god weeee trust, an in t god // Skärhamn é bäst... Se till och besök det på semestern! // En fin kVäLl! jag hiLLar DEj [här snor jag tillbaka blocket]
Dark Tranquility på en helt underdimensionerad scen. De följs dessutom av Hatebreed, som lätt hade knäckt en betydligt större scen.
Bullet For My Valentine
Bullet For My Valentine revanscherar även de sina landsmäns povra insats i Sydafrika.
1 Your Betrayal
2 Fe...
3 Waking the Demon
4 Tears Don't Fall
5 Four Words to Choke Upon
The Last Fight
Say Goodbye
Scream, Aim, Fire
Hatebreed
1 In Ashes They Shall Reap
2 Hands of a Dying Man
3 Merciless Time
4 ??
5 To the Threshold
6 Proven
7 Straight to Your Face
8 Last Breath
9 Never Letting Go
10 Before Dishonor
In Flames
In Flames nästan lika snygga som Rammstein kvällen innan.
Bullet Ride
Pinball Map
Satellites & Astro
Lördagskvällen gick i den amerikanska muskelmetallens tecken. Är mycket muskler, och metal-broderskap
Johnossi på Skivlagret
Såg ytterligare en minispelning på Skivlagret idag; Johnossi. Första gången jag såg dem live. Jäkligt, jäkligt bra, även om "What's the Point" förlorar rätt mycket på att spelas akustiskt. Låtlistan såg ut som nedan:
1. Dead End
2. Bed on Fire
3. What's the Point.
1. Dead End
2. Bed on Fire
3. What's the Point.
Khoma live igår
Såg Khoma på Atmosfär igår kväll. Riktigt jäkla skitbra var det! Min recension i Corren finns nedan:
Så otroligt mäktigt
Norma Bates var förband, och var väl hyfsade, men det känns som att de skulle må bra av ett mindre ställe och/eller lite mer engagerad publik.
Så otroligt mäktigt
Norma Bates var förband, och var väl hyfsade, men det känns som att de skulle må bra av ett mindre ställe och/eller lite mer engagerad publik.
Hästpojken på Skivlagret
Spenderade några timmar på stan i blåsten, och hamnade tillslut på Skivlagret, där Hästpojken spelade. Tre låtar:
1) Gitarrer och bas, trummor och hat
2) Katarina är ett hål
3) Caligula
Svårt att bedöma en sån spelning, men bra var det!
1) Gitarrer och bas, trummor och hat
2) Katarina är ett hål
3) Caligula
Svårt att bedöma en sån spelning, men bra var det!
Träning?
Stämmer det verkligen? Ja, jag tror att jag kan ha tagit de första stapplande stegen mot lite träning. Promenad igår och idag. Igår gjorde vi i och för sig ett stopp för glass, men ändå. Det är alltid en början. Bara tre veckor kvar till Korppremiären. Sen är det Blodomloppet i slutet av maj. Nu jäklar. Typ.
Zombiesuckers i torsdags
Inledde påsken med konsert i torsdags; Zombiesuckers. Jävligt bra!
Köksbloggen igen
Har ju faktiskt hänt en del sen sist, även om det gått sakta. Förra veckan tog vi bort pappen, och städade undan i de andra rummen. Nu kan man gå omkring och bara andas och... ja, det är jäkligt skönt.
Eldkvarn i fredags
Såg och recenserade Eldkvarn på Stallet i Åtvidaberg i fredags. Var helt stört bra. Recensionen finns nedan:
Eldkvarn brinner som aldrig förr
Och här är extramaterialet, låtlista, video och bilder:
1. Alice
2. Vägen till Paradiset
3. Be-Bop-A-Lu-La-Land
4. Barn av sommarnatten
5. Blues för Bodil Malmsten
6. Mina stjärnor har slocknat
7. Chevrolet
8. Hunger Hotell
9. Söder om midnatt c/o himmelen
10. Kråkor och konjak
11. Somliga går med trasiga skor
12. Fulla för kärlekens skull
13. En ledig man
14. Kärlekens Tunga
15. Inget bra för mig själv
16. Pojkar, Pojkar, Pojkar
Extranummer
17. Lilla Sofie
18. Jag är det hjärta
19. Man utan namn
20. Ett hus på stranden
Eldkvarn brinner som aldrig förr
Och här är extramaterialet, låtlista, video och bilder:
1. Alice
2. Vägen till Paradiset
3. Be-Bop-A-Lu-La-Land
4. Barn av sommarnatten
5. Blues för Bodil Malmsten
6. Mina stjärnor har slocknat
7. Chevrolet
8. Hunger Hotell
9. Söder om midnatt c/o himmelen
10. Kråkor och konjak
11. Somliga går med trasiga skor
12. Fulla för kärlekens skull
13. En ledig man
14. Kärlekens Tunga
15. Inget bra för mig själv
16. Pojkar, Pojkar, Pojkar
Extranummer
17. Lilla Sofie
18. Jag är det hjärta
19. Man utan namn
20. Ett hus på stranden
Kök, kök, kök
Igår satte vi på handtag på lådor. Och sedan kunde vi äntligen lägga in grejer i dem. Och vardagsrummet fick en touch av mindre kaos.
